.. and then there's gonna be days when you feel like shit for no apparent reason
Träffade på ett flertal studenter när jag gick hem genom stan. De irriterar mig inte. Jag var likadan. Lika full, glad, exalterad och högljudd. Fast utan den målade silverpenisen i pannan.
Så nu finns jag på instagram igen. Har inte instagram. Tror att dessa bilder är mina favoriter hittills, osminkad aw-tjej. Winning.
Sitter nu hemma i lägenheten och mår som jag mår. Vissa dagar är bara såna. Men jag är glad och tacksam som vanligt över att människor i mitt liv hjälper och stöttar. Idag erbjöd sig en av mina chefer till och med att lägga ut pengar för min hyra ifall det skulle krisa. Det krisar. Men jag hoppas på hjälp från annat håll.
Känner mig så jävla gnällig, eller är det Faithless låten jag lyssnar på? Jävla hörlurar. Bra skit? Kan ju inte separera tankar ifrån musik. Nu måste jag duscha och i alla fall gå och lägga mig i sängen för att vila. Ska öppna restaurangen imorron nämligen. Ska försöka drömma ur ett annat perspektiv i natt. Vad nu det ska betyda.
/TC
Jag vill dela en bänk med någon nånstanns
Kunde inte sova igår kväll så jag drog ner till en polare som jobbar natt på en butik här i stan. Käkade lite mat och snackade skit i några timmar, hann crasha en avskedsfest för en Aussie också. Mycket trevligt! Sällskapssjuk jävel är jag. Tur att jag känner människor som är detsamma!
Kollade på en av mina favoritserie innan jag tillslut somnade. I ett helt avsnitt satt två äldre människor på en bänk och bara pratade. De delade en bänk i flera månader. Sen tog det slut en dag, lika hastigt som det börjat. Jag älskar sånt. Att en ny rutin kommer in i ditt liv, blir viktig och betydelsefull och sen bara försvinner utan att säga hejdå. Du saknar aldrig den sen, du bara njuter av att den har varit din den tiden du hade den. Som den där sommaren du aldrig glömmer. Eller som det livet jag har nu.
/TC
När det tar slut
Beslutat mig för att vara nykter nu två månader framöver. För att jag känner för det. För att inte komma in i något slags partysvensk mode. För att jag börjat få tillbaka min odefinierbara ångest varje gång jag druckit. För att jag kan. För att jag redan börjat räkna nyktra dagar, som om jag tidigare drack varje dag.. För att jag blir glad varje dag jag avslutar nyktert, som om jag tidigare drack varje dag..
Den mening som folk säger mest fast aldrig håller..
Egentligen så saknar jag inte människorna så mycket, oftast aldrig överhuvudtaget. Alltså de människorna som man sagt, "vi hörs", till utan att sen hörts ever igen. Det enda som är jobbigt är att jag måste sluta lyssna på vissa låtar som jag alltid associerar till dessa människor. Annars smyger sig känslan på. Den där "jag saknar dig nästan"- känslan. Den där luriga. Fan det är många bra låtar jag inte kan lyssna på längre. Men det är det värt. Tror jag. Det på riktigt jobbiga är ju att jag tvingas ta reda på ifall jag saknar dessa människor eller inte och sen göra något åt det, eller? För att få den luriga känslan att försvinna menar jag.
Spontantrip
Har varit "ledig" idag pga. en massa privata angelägenheter. Hemma nu i alla fall.
Ja och en bästis har bestämt oss för att ta en spontantrip bort härifrån över helgen. Hon hämtar mig om en och en halvtimme och detta är det jag behöver har jag tills dess:
- Packa
- Yoga (30 minuter)
- Äta
- Skicka iväg två färdigskrivna arbeten till lärare
- Duscha
- Tvätta strumpor och föna dem torra så jag bara har ett par rena kvar och jag har glömt att tvätta igen. Förståligt då jag förvandlade tvättstugan till ettt skumparty för fjortisar sist jag försökte
Nej nu måste jag skynda mig,
